måndagen den 14:e maj 2012

Kör Elitloppet med tolv hästar

Trion som regissar årets Elitlopp, herrar Fyrand, Stenby och Koch, är nog lite smått oroliga vid det här laget? Om sex dygn ska kompletta startlistor ligga klara att tryckas till norra Europas största hästfest, och bredden saknas i mina ögon. Hur ska man hitta 16  hästar som verkligen hör hemma i Elitloppet? Tio hästar är inbjudna, varav en, Timoko, får sägas vara osäkert startande. Som jag ser det, med reservation för vad som händer i "Njurens" lopp på lördag i Gävle, så finns det inte tillräckligt många hästar av önskvärd standard tillgängliga. Jag inser att det förmodligen är uteslutet, men jag skulle hellre se att Fyrstenskochen nöjde sig med att bjuda in tolv eller 14 hästar till Elitloppet i år. Jag ser hellre sex riktigt bra hästar bakom bilen i försöken, där ingen behöver känna sig bortlottad, än sex riktigt bra hästar och två rena utfyllnader som mest är i vägen. Och i enlighet med lagen om alltings jävlighet så får säkert utfyllnadshästarna de bästa spåren så att stjärnorna får börja jämns med pendeltåget till Sundbyberg...
Finalen ska givetvis köras med åtta ekipage bakom bilen.


Om jag oroar mig för bredden i det 61:a Elitloppet, så är jag inte ett dugg orolig för toppen av loppet. Det har alla möjligheter att bli en klassiker. Årets upplaga liknar i mångt och mycket duellen mellan Ego Boy och Flower Child i Elitloppet 1973. Den lille tränaren från Rättvik kontra den mäktige kusken från "over there". I årets Elitloppet så är naturligtvis Malin Löfgren och hennes Sanity "den lilla tränaren från orten" (jag vet att Löfgren är solvallalicensierad numera) och Rapide Lebel är megafavoriten som förefaller oslagbar på förhand. Precis som Flower Child och Joe O'Brien ansågs vara, men det brydde sig inte Ingemar Olofsson om...

Årets upplaga har fler ingredienser av spännande natur. Låt er inte luras av Windsong Geants insats i Oslo i helgen. Med ett vettigt spår så vrålar Rick "The Whip" Zeron till spets, och det går inte långsammare än 1.10 första kilometern. Arch Madness var bra igår, och med "The White Knight" i sulkyn så är det verkligen skarpt läge. Brian Sears åker inte över Atlanten för att käka på McDonalds, han vill stå i centrum på Solvalla och på Undici efteråt! Och Sears blir i så fall historisk om han tar hem Elitloppet tillsammans med Arch Madness, som den första amerikanske körsvennen att hemföra Elitloppet. Jo, det är faktiskt sant, de övriga som vi kallat "jänkare" har alla varit kanadensare...

Jag är lite spänd, för att inte säga lite orolig, för vart Solvallas Internationella Elitlopp är på väg som arrangemang betraktat? Drabbas även den bärande balken i svensk travsport av publikkrisen? Klarar Solvalla att vända trenden med allt brutalare bemötande av publiken, med vakter som bara har ett läge - terrorvarning? Kan Solvalla få åskådarna att känna sig välkomna till banan? Det är otroligt viktigt för travsporten på sikt att Elitloppshelgen bibehåller sin kultstatus, för det är det allra bästa reklambudskap vi kan föra ut till allmänheten. Travsport är fest - på plats är den som bäst!




Ovan kan du se skiljeheatet i Elitloppet 1973. Ego Boy mot Flower Child.