Jag spinner gärna vidare på den tråd som togs upp häromdagen efter Åsa Elmroths blunder med porrlänken från sin blogg på ATG:s hemsida och vill ta upp frågan varför det är så att
Killar har otur, tjejer är orutinerade
Jag minns en sommarkväll på Axevalla för 15 år sedan. En ung, ambitiös och lycklig tjej hade vunnit lopp och stod i vinnarcirkeln. Där fick hon frågan ”Vad tror du svärfar säger nu när du har vunnit lopp?” Det var inte illa menat men av obetänksamhet hade intervjuaren med en enda fråga förringat hennes prestation och fått det att framstå som att det inte var hennes skicklighet, utan hjälp från en inflytelserik svärfar, som hade varit grunden till segern. Nu var tjejen alls inte gift vid tillfället men den person intervjuaren syftade på hade inget med vare sig vinnarhästen eller styrningen att göra.
Man kan tro att trav är en sport där killar och tjejer tävlar på samma villkor. Men är det så? Jag påstår att det inte är så. Jag påstår att tjejer inte får samma förtroende och möjligheter som kuskar och tränare som killar får på grund av attityder som gör att tjejer bedöms på ett strängare sätt än killar.
Hur kan det annars komma sig att när en häst har dåligt startspår och får en dålig resa eller hamnar instängd bakom en trött häst så är det fel vald väg att köra om det är en tjej som kör, men himla otur om det är en kille som kör på exakt samma sätt? - Hur kan det annars komma sig att tjejer får köra lopp så länge hästen inte har visat någon större talang och det inte är något mer betydelsefullt lopp, men därefter blir det kuskbyte? - Hur kan det annars komma sig att en häst som är svår att köra är dåligt inkörd om den är inkörd av en tjej, men en dum häst om den är inkörd av en kille?
Jag bara undrar, hur kan det vara så om det är samma villkor för tjejer och killar som kör och tränar?
Jag fortsätter. Varför är det så att när ett gift par – en man och en kvinna – äger en häst tillsammans, att mannen betraktas som hästägaren medan kvinnan betraktas som ägarens fru? De är ju ägare båda två! - Varför är det så att om en tjej måste köra av banan med en oregerlig häst så är det en tveksam kuskprestation, men om en kille med samma rutin och erfarenhet gör samma sak så är det helt rätt och klokt att köra av banan med en så dum häst? - Varför är det så att kvinnliga tränare och kuskar får frågan hur de klarar att kombinera detta krävande yrke med ett familjeliv, när aldrig de manliga tränarna och kuskarna får samma fråga? Det är väl precis lika krävande för en småbarnsfar att vara tränare som det är för en småbarnsmor? Det borde vara… Mäns prestation att kombinera en rörelse med att ha småbarn borde inte vara mindre slitsam än den är för en kvinna. Nu menar jag inte att ifrågasätta de kvinnor som har varit tvungna att packa ihop sin rörelse när de fått barn, naturligtvis har de blivit bemötta på ett sådant sätt att de inte har sett någon annan utväg just på grund av det jag påstår här – att tjejer och killar inte är professionella kuskar och tränare på samma villkor.
Vi vet att verkligheten ser ut så att det kommer allt fler tjejer fram som tränare och kuskar. Halleluja! De kommer som regel från den stora mängd hästskötare som utgör själva fundamentet för verksamheten med hästarna. Men en avsevärt större andel av tjejerna stannar upp i karriären än killarna. När det drar ihop sig till större tävlingar faller tjejerna bort. När vi letar efter de mest framgångsrika tränarna och kuskarna, då saknas tjejerna. I ett forskningsprojekt vid Malmö högskola ”Unga kvinnor som hästskötare och män som professionella tränare” beskrivs läget inom sporten på följande sätt. ”Travsportens ledande organisationer domineras, med några få undantag, av män. Det är sällsynt med kvinnliga tränare som är framgångsrika. Ingen kvinna finns bland de 50 mest framgångsrika tränarna.” Jag är lite tveksam till om det där citatet fortfarande stämmer men hursomhelst så är detta ett fenomen vi känner igen från många andra områden. Vad beror det på inom travet?
Jo, säger någon, det beror på att tjejer inte är lika tävlingsinriktade som män utan mer intresserade av att sköta om hästen. Jo tjena, svarar jag på det. Skulle tjejer inte vara tävlingsindivider, målmedvetna och resultatinriktade? Då tittar vi på andra områden där det är tävling eller på annat sätt att personers prestationer jämförs med andras, som till exempel alla idrotter eller bara ett så enkelt exempel som betygshetsen i alla skolor. Är det inte tjejer som är de som är mest tävlingsinriktade och mäter sig själva med resultat? Varför skulle travets tjejer vara annorlunda? Nej, det förklarar inte varför det ser ut som det gör.
Då säger någon annan att det beror på att tjejer inte orkar jobba så mycket fysiskt som krävs och de prioriterar familjelivet mer än killar gör och därför blir de inte framgångsrika inom travet. Jo tjena, svarar jag på det. Det är väl knappast en nyhet för någon som har sett verksamheten i ett travstall att de som jobbar allra hårdast, har längst arbetsdagar och därför försakar både sin egen hälsa och sitt familjeliv är hästskötarna? Och den stora andelen hästskötare vågar jag påstå, utan att ha kontrollerat statistiken, är tjejer. Det är alltså inte heller en hållbar förklaring.
Nej men, försöker en tredje, tjejer har inte samma sinne för att driva företag och hålla kontakt med kunder som killar har. (Jo, det är helt sant, jag har faktiskt hört det fantastiska försöket till förklaring flera gånger.) Nu tror jag ni har räknat ut vad jag svarar på det? Jo, tjena…
Min tes till varför det ser ut som det gör är istället denna. Tjejer döms snabbt ut som orutinerade och inte tillräckligt skickliga, medan killar som gör samma insatser bedöms som lite otursförföljda men strävsamma och värda fler chanser så de har chans att få rutin. Killar får en dunk i ryggen och ”bra kämpat” – vilket betyder att han får fler chanser eftersom han kämpar så bra. Tjejer får en klapp på huvudet och ”det är inte så lätt” – vilket betyder att nästa lopp kör någon annan eftersom hon bedöms otillräcklig att klara av uppgiften. Jag tror inte att det sker medvetet i något slags försök att systematiskt hindra tjejer, absolut inte. Jag tror istället att det stora problemet är bristen på medvetenhet. Människor som i övrigt är helt normalt fungerande och ofta framgångsrika i samhället och inom affärslivet – män och kvinnor – faller in i den här attityden och reflekterar inte över vad de gör. Den som påpekar saken uppfattas som en besvärlig typ och får ofta till svar att; ”Jag är då verkligen ingen sån som förminskar tjejers prestationer!” trots att det är precis vad de gör. Där är det stora problemet. Det är inget stort problem längre med de uppenbara övertrampen som öppna sexuella trakasserier, damlopp (!) eller uppenbart helt befängda kommentarer från spelare och/eller intellektuellt tillbakastående personer som till exempel ”varför körde du inte invändigt?” när hästen stod i 2 ggr pengarna, kommentarer som ju drabbar alla lika oavsett om det är en kille eller en tjej. De uppenbara övertrampen klarar många tjejer idag att hantera och det får inte någon större betydelse för deras karriär. Det är ett mycket större problem med de personer som verkligen har inflytande; hästägare, tränare och personer inom travsportens organisation, som inte är medvetna om sin egen attityd och hur den påverkar tjejers villkor i travsporten.
Jag har inget trollspö, ingen enkel lösning. Det finns förmodligen bara den gamla klyschan att hänvisa till att det tar tid att förändra människors attityder och det sker i små, små steg. Om du har orkat läsa ända hit så har du tagit ett litet steg. För egen del kommer jag fortsätta vara en besvärlig typ och det tycker jag att fler kan kosta på sig att vara. Det är också små steg. Du som nu tänker att det där gäller i vart fall inte mig, kanske ska fundera en gång till. Kanske är din inställning en del av det verkliga problemet? Nästa gång du hör en reporter fråga en kvinnlig kusk eller tränare om hon tycker det är svårt att kombinera sitt jobb med sitt familjeliv kanske du funderar på varför hon får just den frågan och om man hade ställt samma fråga till en man? Då har du kommit ett litet steg framåt.
Det går inte att bromsa sig ur en uppförsbacke
hälsar vänligast
/Annette Johansson, Jägersro
Hur det gick för tjejen i vinnarcirkeln på Axevalla? Nej, hon blev inte gift.