Elittempen, del 1

Dags att blicka framåt mot den sista söndagen i maj, Mors Dag!
Mor i all ära, det är dock Elitloppet som är det verkliga dragplåstret,
och det är faktiskt bara fyra månader kvar tills dess att startbilen rullar.
Wire-to-Wire stämmer kontinuerligt av elittempen, och detta är avstampet:

Rapide Lebel imponerade i lördagens Prix du Luxembourg på Vincennes på hyfsade segertiden 1.10.8/2100a. Elitloppet är intressant för kretsen kring hästen då han är valack och har begränsade förtjänstmöjligheter i sitt hemland. Olga du Biwetz och Oyonnax är tvåa andra fransoser som för stunden är aktuella. Ready Cash? Givetvis hyperintressant om han kommer, ja rent av stenklar i så fall? Commander Crowe huserar ju hos Fabrice Souloy i Frankrike och Souloy har ju erfarenhet av "ställa i ordning", och med sparringpartners som Wishing Stone och Premiere Steed så är det nästan svårare att "vinna" ett träningsjobb än ett elitloppsförsök...

Titelförsvararen Iceland är naturligtvis aktuell, och han har ju ett tag på sig att visa den uppryckning och bättring som är nödvändig. Sprinterbetonade Brioni kan ta sig till final med ett bra spår i försöket, och en av travsportens vackraste varelser, Nu Pagadi, lär vara ett stekhett alternativ för förtidsspelaren?
Åke Svanstedt räknar nog med Torvald Palema, men även någon av hans amerikanska importer, kanske Snazzy Hot Rod, kan tänkas visa vårform när de börjar att starta? Startsnabba djur som Lavec Kronos och Beanie M.M. är också med i förhandssnacket, och Kolgjini har ju även Sahara Dynamite att hota med också.

Mathilde Tröjborg är Danmarks bästa hopp på länge, på samma sätt som Jerry Riordans Lisa America tänder hoppet hos italienarna. Björn Goop tänker nog försöka att visa Kristian Huselius och de andra som valde att avyttra Quarcio du Chêne att det var ett oklokt beslut. Maharajah tror jag dock inte på redan i år, där siktar nog "Handlar'n" mot ett revanschmöte i 2012 års Prix d'Amerique istället.



Arch Madness plockar ner Donato Hanover


Nordamerika då? Kanada har ett litet hopp i San Pellegrinosonen San Pail. Lucky Jim lär i alla fall inte försöka igen, däremot skulle jag vilja se Trond Smedshammers Arch Madness, som om han visar den form han hade som fyraåring, skulle vara ett hett segerbud i Elitloppet. Gärna då med Brian Sears i sulkyn. Vinner Sears så blir han den första USA-födde kusken som triumferar i Elitloppet, de nordamerikaner som tidigare rattat vinnare har alla varit kanadensare. Enough Talk brukar ju dyka upp i snacket också, så det är väl lika bra att nämna honom också...

Sist men inte minst, vill jag se Marco di Jesolo. När jag såg honom som treåring så tänkte jag nästan direkt att "den här vinner Elitloppet om några år",
men sedan har det varit märkligt tyst om Hugo Langeweg Jr:s vackre springare?

Vem är din tidiga favorit till elitloppssegern? Kommentera!

Maharajah föll med flaggan i topp

Maharajah, det största svenskhoppet i Prix d'Amerique på mången god dag, föll som tvåa med flaggan i topp. Franske Ready Cash med Franck Nivard i sulkyn vann välfötjänt. Örjan Kihlström fick en väldigt bra start med Maharajah, och ett i övrigt nästan perfekt lopp, men Ready Cash var helt enkelt betydligt bättre för dagen och fick segertiden 1.12.1. Möjligen kan man anmärka på att Maharajah såg ut att ha problem med den snäva slutsvängen på Vincennes? Trea var Olga Du Biwetz.

Foto:zeturf.com

Andraplatsen lär betyda att tränare Hultman spänner bågen mot nästa års upplaga av Pd'A, dit hästen kommer mer rutinerad, starkare och än klokare. Och förhoppningsvis tar revansch. Tyvärr lär dock den uteblivna segern betyda att alla som drömmer om att se Maharajah i Elitloppet redan i år kan sluta att drömma om den saken. Siktar Hultman mot Pd'A 2012 så lär inte två kortlopp samma dag ingå i säsongsplaneringen...

Se loppet i sin helhet i klippet ovan.

Själva sändningen i TV4+ var en rejäl besvikelse. Jag vill se miljöbilder, vackra hästar, osande kolstybb, förväntansfulla hästmänniskor och engagerad publik. Inte lite "studiosnack utomhus", och "jaha, nu kör vi, här kommer dom." Ungefär som om det var lunchfyrans sista avdelning på Fornaboda en måndag...

Tim Tetrick till 6.000!




Bild: Mark Hall/USTA Photo

 

Elitloppsdeltagaren Tim Tetrick, 29, blev den yngste kusken någonsin att nå 6.000 segrar då han igår vann finalen av Complex Series med St Elmo Hero. Passgångaren tog därmed seger nummer 23 från start! Platsen för skådespelet var The Meadowlands, NJ, USA.
"The Bionic Man" har passerat $90 miljoner inkört, en hisnande siffra.



Det har även varit galakväll i Kanada, och där knep Henrik Hollstentränade Cry's Dream (Taurus Dream) priset som årets tvååriga travarsto. Den till Sverige importerade avelshingsten Text Me (Kadabra) valdes till årets treåriga travarhingst, han blev årets tvååring förra året. Elitloppsaktuella San Pail (San Pellegrino) tilldelades priset som årets äldre travare. Det blev även finskt på segerpodiet då Riina Rekiläs Random Destiny (Ken Warkentin) utsågs till bästa treåriga travarsto.

Lämna avtryck i travhistorien

Fölningarnas tid är här, och över hela norra halvklotet föds en massa fina, charmiga fölungar som alla kantas av höga förväntningar och som går en spännande framtid till mötes. Hanover Shoe Farms är världens framgångsrikaste uppfödare av harness horses, dvs sulkyhästar. Och de behöver din hjälp! De har hundratals föl att namnge och tar därför hjälp av allmänheten med detta.
På sin hemsida uppdaterar man kontinuerligt under fölsäsongen, klicka här, hanoverpa.com, och det enda man behöver ha i åtanke är att fölets begynnelsebokstav ska vara densamma som mammans, och så Hanover i efternamn förstås. Högst arton bokstäver, inklusive mellanslag. Ta en snabb titt här,  det amerikanska travförbundets hemsida, och kolla så att ingen har eller har haft ditt namnförslag de senaste 30 åren. H (horse) står för hingst och M (mare) för sto, under "Gait" så står T för trotter (travare) och P för pacer (passgångare).

Bloggförfattaren skickade in ett tjugotal förslag förra året, och fick tre förslag antagna och registrerade. Tyvärr var alla tre passgångarhingstar, så jag lär inte få se mina verk i de svenska travprogrammen: Martini Hanover, Que Pasa Hanover samt Tarpon Hanover.



Donato Hanover



Vad får du för belöning? Jo, du får ett mejl, kan dröja till sent i höst, med ett tack och kopia på registreringsbeviset. Och nöjet att följa "din" häst på världens hippodromer. Har du tur så kan det visa sig vara en riktig fullträff i aveln och du är med och skapar trav, eller passgångarhistoria. Inte illa?

Anders Lindqvist berömmer - och sågar!

Läser på självaste atg.se att Anders Lindqvist beskriver Wire-to-Wire som en "trevlig blogg". Känns naturligtvis smickrande att en travcelebritet av Lindqvist kaliber nämner mitt lilla fritidsprojekt på det statliga spelmonopolets webbplats.
Känns dock lite sisådär att det krävdes ett faktafel från min sida för att nämnas i de sammanhangen:

"Ett faktafel som får stå allt för länge oemotsagd blir ofta till sanning...för läsarna av faktafelet. Det var i den i övrigt trevliga bloggen Wire-to-Wire som det stod att Tingsryd hade Europas enda milebana. Helt fel, för här i Norra Frankrike mäter banan La Capelle 1609 meter på det "franska sättet" att mäta banor. För övrigt har man nästan en milebana i Meslay-du-Maine ungefär 30 mil sydväst Paris. Där lyckades man mäta sin bana till 1614 meter och kör i högervarv."

Wire-to-Wire har under sin premiärmånad haft drygt 3.000 besökare, något jag är mäkta stolt över. Sprid gärna länken till vänner och bekanta!

Westholm selar ut med korta tömmar?

Nu behöver jag er hjälp! Jag har länge förundrats över de till synes väldigt omoderna sulkies som man använder i Australien och på Nya Zeeland. Ser ut som sjuttiotalets långvagnar som vi använde i Sverige. Någon kanske minns Express Rodney-märren Rodessa med "Grävebyraketen" vid rodret? Ungefär så...

Blir det inte väldigt osmidigt med dessa? Och dålig kontakt med hästen? Större risk för olyckor? Och varför har inte australasien påverkats av materialutveckligen som skett inom sulkysporten världen över? Nya moderna sulkies kanske rent av är förbjudna? Många frågor blir det...

Bild: nightsofglory.com.au

När man ser deras lopp ser det ju nästan löjligt ut, tycker jag. Undrar förresten om Jörgen Westholm ska använda en dylik tingest när han med Annicka ska starta i The Interdominion Championships på Nya Zeeland? Tänk vad ocoola våra coola catchdrivers skulle se ut med sina långa tömmar i vagnar som den ovan...

Någon vänlig läsare som har en teori eller kanske rent av vet svaret, varför man använder långvagnar, är väldigt välkommen att kommentera!

Gott & Blandat fredagsgodis

Fellow horsemen!
Ingen har väl missat att det vankas Prix d'Amerique till helgen? Det var länge sedan, om ens någonsin, en svensktränad, tillika svenskfödd häst sågs med så goda chanser på förhand i slaget om Vincennes. Det vore fantastiskt roligt för svenskt travsport, för tränare Hultman, skötare Lisa Skogh, uppfödare Wallenius-Kleberg och ägare Stall Travkompaniet om man kunde bärga segern.

Men allra gladast blir jag nog för Örjan Kihlströms skull. Den 48-årige bollnäspojken är sannerligen en mycket fin ambassadör för travet och för körsvensproffsen. Han kör alla hästar som om de vore hans egna. Försiktigt och med små, små rörelser. Han är alltid korrekt, trevlig och okomplicerad att ha att göra med. En sann gentleman runt travovalen helt enkelt. Visa dem Örjan! Franska kuskar har aldrig imponerat på mig, undantaget är då Jean-Michel Bazire som är en sulkyartist i världsklass. I övrigt har Örjan ingen att frukta och redan där sitter Kihlström med trumf på hand. Har noterat att Kihlström kör utan reklam på dressen för närvarande. Läge för hugade spekulanter att skriva kontrakt på den saken innan söndag, sedan blir nog prislappen annorlunda...

• Apropå Frankrike så undrar jag om inte Per Fromell körde lite preparé med Stigaxelsixten i onsdags? Det var väl lite väl passivt om man säger så...

Bengt Holm, bild: stalltz.se

•  Vid nästa kuskmatch på Örebrotravet så kräver jag deltagande från Bengt Holm.
• Yonkers Raceway basunerar ut att alla lopp framöver, med start den 1 februari, körs över distansen 1 &1/16 mile. Alltså hela 100 meter längre lopp framöver. Läge för franska korsningar alltså....Denna nyordning berör dock inte stakesloppen, som körs över ordinarie miledistans, precis som tidigare.
• Gatan som leder till ATG-kliniken borde byta namn till Bättringsvägen. Känns mycket mer hoppfullt så.

• LYFSLYKABOXACHOCLT är det märkligaste hästnamn jag känner till. (Life is like a box of chocolate)
• Taket rasade under torsdagen in på anrika Lindy Farms of Connecticut, och tre hästar hamnade under rasmassorna. Varken Merrie Annabellevinnaren Lady Starlets eller My Dollys liv gick att rädda, men Moni Maker, en av världens bästa hästar genom tiderna, klarade sig. Blötsnö uppges vara orsaken till raset.
• Andy Miller är två segrar från 7.000. Det är de två han borde ha tagit på Solvalla i våras som fattas...

• Det sägs att Stig H Johansson en gång i tiden var uppsatt på en amatörhäst på en norrlandsbana, i ett evakueringslopp efter V75. SHJ kom springande med andan i halsen för att hinna till defileringen men tvärstannade när han såg att hästen var utrustad med slaggjord. Johansson uttryckte sitt ogillande med orden:-Näää, jag kör ingen häst med slaggjord! Repliken från amatörtränaren kom blixtsnabbt:- Du var mig en tuff jävel! Då tar jag väl bort den...

Trevlig Helg!

Nya travsport lovar mer

Wire-to-Wire har tittat in på nya travsport.se och måste säga att den imponerar! Här har man fått till något bra att bygga vidare på, och Mattias Stenby och hans kollegor ska vara nöjda med det arbete de har lagt ner!

Mattias Stenby, örebros största export sedan Millencolin
Bild:travelit.se

Stigaxelsixten växlar ner rubbet

Solvalla ikväll, och ett litet men naggande gott fält sluter upp i V64-3, Fyraåringslopp. Här finner vi med nummer 6, Stigaxelsixten (e.Pine Chip) uppfödd av hårdsatsande Misty Trotting, och såld för 320.000 kronor på Kriterieauktionen 2008, ursprungligen namngiven M.T.Faustino.
Stigaxelsixten har enligt uppgift fått sitt namn efter ägaren Lars-Göran Jönssons far, som lär ha hetat så, dock med mellanslag. Lars-Göran är verkligen en hårdsatsande ägare, han har bland annat vunnit Drottningens Pokal med Mystic Lady U.S.. I sin ägo har han även fina hästar som exempelvis Moonbeam Hanover, Hard Cider, Brother Glide och Merger Blue Chip.  Vi som har varit med ett tag minns även Kurir Michel, hästen med en slutspeed kortare än en svensk sommar, som gjorde det bra och tjänade en kvarts miljon på 80-talet för Kjell Svensson.


Merger Blue Chip

Stigaxelsixtens helbror M.T.Cheyenne har haft det väldigt besvärligt att korsa mållinjen först, men valde i alla fall att göra det i rätt lopp: Svenskt Uppfödningslöpning 2006 med 500.000 i förstapris. Efter det har det blivit ytterligare två segrar. Storasyster M.T.Evita (Varenne), som ägs av hockeymålvakten Tommy Salo, har två raka rikstotosegrar, en i Sverige och en i Norge. Lillebror heter förresten Allaballakaitoz (Credit Winner)...

Stigaxelsixten började som flera av Jönssons hästar hos fornabodabördige örebrotränaren Per Fromell för att sedan skeppas till Bjertorp och Åke Svanstedt. Där löpte han inte upp till förväntningarna och tog returbiljetten tillbaka till örebrotravet, där Fromell fått fin snurr på den gänglige gossen. Wire-to-Wire tror att det finns goda förutsättningar för kretsen kring hästen att inkassera 60.000 i dagens lopp. Fornabodas Joe O'Brien åker väl inte ända till Solvalla med en häst om det inte är klart?


Stigaxelsixten Foto: travfilosofen.wordpress.com

Konsten att pricka rätt

Prix d'Amerique-veckan har vaknat till liv och hästvärldens blickar vänds mot Paris. Pd'A-dagen har runt 35.000 åskådare, och jag kan inte låta bli att fundera över hur många traventusiaster som skulle vallfärda till Vincennes och Paris om Pd'A kördes under en mer trivsam årstid?

Bloggförfattaren har faktiskt bara beskådat ett endaste Pd'A på plats, men inte vilket som helst, utan år 1995 då den historiska knallen briserade i form av Ina Scot och Helen Ann Johansson! Det gäller att välja sina tillfällen...
Första, och hittills enda, gången som en kvinna vunnit loppet. Somliga hävdar att det är enda gången en kvinna kört Pd'A överhuvudtaget, men det har jag inte lyckats att få bekräftat? I Frankrike var det något alldeles oerhört att det var en kvinnlig kusk som segrade, och man såg tydlig skillnad i hur media och allmänhet hanterade situationen. I Sverige vann Ina Scot, i Frankrike Helen Ann Johansson.


Bild: worldclasstrotting.com

Prix d'Amerique är ett riktigt spektakel som inte liknar någonting annat. I mina ögon liknar det mer ett fältslag än ett travlopp, men visst är det någonting alldeles extra med alla sina udda inslag. Den kuperade banan, den märkliga starten, och förmodligen det enda loppet där du kan gå i sjättespår på bortre långsidan och ändå ha en rygg att gå på! 

Ska vi ha stallspel i Sverige?

I dagarna har det åter varit diskussion om kuskar som ger fördelar till stallets andra hästar i loppen. Den här gången gäller diskussionen om huruvida Robert Bergh med Slevin Kelevra skulle ha kört undan och släppt ut stallkamraten Staro Dow Jones och Ulf Eriksson i V75-6, i lördags på Bergsåker. Ett annat exempel är Drottningens Pokal 2009 där Åke Svanstedt bakom Mystical Ann påstods ha lämnat fördel till segrande Mystic Lady (Robert Bergh). Och fler exempel finns, och fler sådana incidenter kommer att uppstå framöver.

I takt med att allt fler hästar tycks koncentreras till allt färre tränare, så kanske diskussionen om stallspel åter bör upp på agendan? Det innebär att hästar med samma tränare, i en del länder även hästar från samma ägare, ska gå kopplade med varandra i spelet, så oavsett vilken av stallets hästar som vinner får spelaren rätt.

I exemplet till vänster så spelar det för spelaren ingen roll om Surtees Hanover eller Keystone Blitz vinner.
Hästarnas nummer är inte detsamma som spåren, spåren ser ni ovanför numret, i Surtees Hanovers fall Post Position 4, startspår 4 alltså.
Detta är vanligt i till exempel USA, och fanns förr i tiden även i Sverige, hur långt tillbaka man måste gå för att finna detta är jag dock osäker på?

Jag har sett upp till fem hästar kopplade vid ett tillfälle:
1, 1A, 1B, 1C och 1D!
I detta fall ökar ju spelsäkerheten, men för den enskilde ägaren är det fortfarande lika nesligt om stallkamraten tar sig förbi efter en konstgjord lucka. Som spelare så får man alltså lika bra, eller dåligt, betalt om man hittat en rysare som om favoriten vinner. Ett exempel är Hambletonian 1992 där storoutsidern Alf Palema slog av stallkamraten som var andrahandsfavorit till att ta hem slutsegern, King Conch. Alf Palema själv hade säkerligen betalat runt 20 gånger pengarna annars, nu gav han 4.20 på toton, alltså samma som King Conch gett.



Maritas Victory, Bild: mtphoto.com

 Om vi ska ha stallspel i Sverige är jag inte mannen att svara på, men då tränarna i programmet snart bara heter Johansson, Lähdekorpi, Nurmos och Kolgjini så är det en sak som Svensk Travsport och ATG bör titta närmare på.

Vad tycker DU? Ska vi ha stallspel i Sverige?

Vilken j*vla smäll!

Travet har ju drabbats av en rad hemska olyckor de senaste åren, men man måste väl ändå anse att sporten är relativt förskonad från allvarliga olyckor? Med tanke på de små marginalerna, och att det är levande varelser som framförs i 50 knyck mellan två skalmar...

I klippet nedan är de definitivt inte förskonade från hårda smällar:

Tips från coachen!

Eva Andersson heter en mycket duktig och uppskattad massör med inriktning mot häst & hästmänniskor. Eva är även amatörtränare, körsven, uppfödare och eldsjäl i Mantorps Amatörförening. Bland annat.

Kolla in hennes hemsida:
Solbacka Massage, klickbar länk.

Skenturer, höjdhopp och open stretch

Vi skriver den åttonde augusti 1992. Platsen är Yonkers Raceway, en 800-metersbana strax norr om Manhattan, New York. Loppet tituleras Yonkers International, det som i vardagligt tal lite slarvigt kallas för VM-loppet. Jag var där.
Årets vinnare av Elitloppet, Billyjojimbob och Murray Brethour tar programenligt hand om ledningen i detta lopp över 2011 meter. När det återstår ett och ett halvt varv, cirka 1200 meter, av loppet så faller plötsligt Billyjojimbob pladask till marken. Fyra av de bakomvarande hästarna faller också, varav tre skenar lösa runt banan och den fjärde ligger liksom Billyjojimbob kvar på marken. Vad händer nu? De blåser väl av loppet, tänkte jag och säkert många med mig? Det gjorde de inte...



Billyjojimbob (Bild:canadianhorseracinghalloffame.com)

 Tre ekipage travade vidare som om ingenting hade hänt, och när de närmar sig de två skadade hästarna så beger sig det lilla fältet ut i sjätte, sjundespår och rundar de två och människorna som skyndat till deras undsättning. En bisarr syn. In på upploppet så sitter så fransmannen Uruslo de Crouay (Joel Hallais) i ledningen, med Night Court Dan (Arthur McIlmurray) utvändigt och Atas Fighter L (Torbjörn Jansson) i rygg. Hallais ser ut att ha allt under kontroll, men vad Hallais inte känner till, alternativt glömt bort, är att Yonkers använder sig av open stretch! Så när Hallais sitter och flinar upp sig för målkameran så slinker Atas Fighter L förbi en snopen fransos på insidan och vinner med knapp marginal!
Stor förvirring uppstår. Ska loppet köras om? Är det giltigförklarat? Det är det.

Atas Fighter L ägdes av Stall Travhästen, som man kan kalla dåtidens svar på Stall Travkompaniet. Många små andelsägare alltså, i New York representerade av den något nervige Hans Danielsson. Danielsson var vida känd för att kunna hoppa över travbanestaket med en spänst som skulle få Stefan Holm att dra i nödbromsen där han sitter i sin dressin. Som han tog över showen!

Detta skulle visa sig bli Billyjojimbobs sista start, han startade aldrig igen.
Och ett lopp jag aldrig glömmer, men helst inte vill uppleva igen.

Kör en ponny med Ola-Conny

Tingsryd - Europas mittpunkt? Ja, åtminstone för en helg! Tänk vad festligt det vore med ett tredagarsmeeting på Tingsrydstravet i sommartid. Om man fick hjälp med riktiga prispengar av de styrande i landets travsport, hjälp av sponsorer till saftiga bonusar vid rekordsänkningar, ja då skulle topptravare,  från närr och fjärran vallfärda till Europas enda milebana!

Foto: tingsrydtravet.com

Det skulle vara hyperintressant för tränare och hästägare, särskilt stoägare, att starta på Tingsryd om det var vasst motstånd som lovar snabba tider. Det skulle även vara hyperintressant för publiken att följa dessa topphästar på en teletimer, där man kan följa hästarnas kamp mot klockan samtidigt som de kämpar "nose-by-nose".

Tingsrydtravet är en liten bana, men kan förmodligen få hjälp med logistiken av närliggande banor att stalla upp långväga gäster. Publiken skulle på sann axevallamanér kunna campa, och det skulle vara aktiviter i princip dygnet runt i dagarna tre. Givetvis så ska V75 avgöras där på lördagen, och det mesta av vad Sverige har att erbjuda i travväg koncentreras till Tingsryd.

Kanske kan man få den travtokiga vd:n på Gekås i Ullared, Boris Lennerhov, att vara med och göra gemensam sak med travsporten sponsormässigt? Man kan ju exempelvis namnge loppen efter två ullaredsikoner:
"The Morgan Mile" och "Kör en ponny med Ola-Conny" är två förslag som jag inte tar betalt för...

Två heta svenskar och en patetisk tjuv

Maharajahs seger i Prix de Belgique fick pulsen att stiga dramatiskt på framgångstörstande svenskar. En seger i Prix d'Amerique hägrar! Visst var han fin, och visst vann han lätt. Örjans min sade väl det mesta? Men allt kommer att bli så väldigt mycket tajtare den sista söndagen i januari. Inga extra marginaler i startmomentet, trångt och med störningsrisk för en känslig häst som alltid varit tillräckligt överlägsen för att kunna köras med marginal. Att bli släppt till spets må väl vara hänt, men han lär i så fall inte få hållas hur som helst där framme.

Foto: travmuseet.com

Och så detta med travet! Maharajah travar bättre än någonsin, men hjälpstegen finns där och huvudryckningar gör kanske att det synintrycket förstärks? Om Maharajah skulle vara först i mål, så tänker i alla fall inte jag ropa hej förrän resultatet är kungjort. Franska domare tar hellre ett steg framåt än bakåt...

Jag är väldigt spänd på vad Iceland kan uträtta ikväll? Den långa distansen i Paris är nog inte till fördel på samma sätt som för Travkompaniets gunstling, men han har andra kvaliteter. Han förefaller lättkörd och lättplacerad, och har "tons of speed". Skulle Tarzans skyddsling vinna så hoppas jag att han får pokalen med sig hem denna gång.

Foto: Urban Kihlman, kihlman.se

Tarzan har ju redan vunnit Prix d'Amerique en gång, med Gigant Neo 2006. Då fråntogs Jag de Bellouet segern i efterhand för doping, och blev av med prispengarna. Dock behöll ägarkretsen hederspriserna.Undrar hur det känns för Christophe Gallier att ha en pokal hemma som han faktiskt stulit? Ungefär som att jag skulle sno Ato Boldons guldmedaljer, hänga upp dem hemma, och sedan tycka att jag förtjänade dem? Patetiskt...

Travets egen tv-tablå

Den franska tv-kanalen Equidia är en fantastisk källa till information och underhållning för alla oss älskare av hästkapplöpningar. Lilla Sverige lär också ha sneglat åt det hållet, och Wire-to-Wire bidrar med ett förslag till tablå:

18.00: Den Nakne Kochen - Elitloppspromotorn Klaus Koch berättar hur man kokar ihop en elitloppssoppa utan att kolla med Tore Fyrand först (lär knappast gå i repris)
19:00: Bygglov - Stall Staffan visar oss runt på Julmyra Gård och beskriver lyriskt hur han skapat ett eget Grosbois med andras pengar.
20:00: Arga Snickaren - Kari Lähdekorpi bygger en båt som kan ta honom hem till Finland, så att han slipper "lata svenskar som bara vill ligga på sofflocket" (sänds även på travnet.se)
21:00: Antikrundan - vi går en sväng på publikplatserna en vanlig tävlingsdag.
21:10: Vem vill bli funktionär -  Svensk Travsports funktionärsansvarige, Mikael Frödén, letar desperat efter personal, då han tröttnat på att göra allting själv och ingen är villig att jobba hela kvällar för en kopp kaffe och två kex.
22:00: The Bachelor - mannen med stomatolsmajlet, Björn Goop, söker efter sitt hjärtas dam för lite fredagsfräckisar.
23:00: Långt ner i Hallsberg - kvällens erotiska nattiné utspelar sig på Översta Stuteri i södra Närke. I huvudrollen: Zerberus. (18+)

Ludde mäktigare än Stig H

Jag, och många med mig, har säkert sett TV4-dokumentären "Kolgjini". Ett väldigt starkt och välskildrat livsöde som inte lämnar någon oberörd. Precis som Lutfi själv inte lämnar någon oberörd. Men det finns ytterligare en dimension som man kanske inte alltid tänker på?



Foto: travronden.se/ALN

 
Den karismatiske jägersrotränaren Lutfi Kolgjini är faktiskt den enskilt största maktfaktorn i svensk travsport. Som arbetsgivare, som kusk och som tränare med 188 hästar på träningslistan. Lägg därtill en stor, högkvalitativ uppfödning samt hel och delägda avelshingstar, så påverkar han travsporten i högre grad än Stig H Johansson någonsin gjort. Detta är inte ett försök att förminska SHJ, utan ett sätt att försöka beskriva bredden av Kolgjinis kunnande, och vidden av hans inflytande. Som mannen bakom Viking Kronos kommer han att leva kvar länge i travsporthistorien via dennes avkommor. Och vart hade hans livsöde pekat utan Vikingen?

Att han ofta spänner bågen och siktar högt är något jag gillar, jag tänker då på satsningarna mot de amerikanska storloppen. Med undantag för Revenues makalösa seger i Nat Ray Trot år 2004, så har det väl inte varit någon större succé, men jag är övertygad om att det kommer framöver.

Foto: Monica Thors, mtphoto.com

Ofta hörs allmänhetens synpunkter om åsiktsmaskinen Ludde och hans ibland vårdslösa styrningar, men svensk travsport vore så ändligt mycket fattigare och tråkigare utan Lutfi Kolgjini.

Vad har de i glasen på Menhammar?

Lite då och då höjs röster för att förbjuda, eller snarare inte tillåta, så kallade stuterinamn. Till exempel Broline, Hanover etc. Kritikerna hävdar att namnen blir alltför likartade och därför gör det svårare att urskilja stuteriets uppfödningar åt.
 

Johan Hellander,
här på Stoner Creek


Naturligtvis så ska uppfödarna få namnge sina hästar som de önskar, inom de etiska riktlinjer som finns. Stuterinamnet är ju ett varumärke, precis som exempelvis Volvo, och jag har inte läst eller hört någon kräva att Volvo ska ge alla sina bilar olika namn? Visst är det en rejäl överdrift, men ni förstår poängen? Allt som kan återkoppla produkten till leverantören är värdefullt för denne, och travhästuppfödning är business, åtminstone för stuterierna.

Jag har alltid undrat hur Menhammar Stuteri namnger sina föl? De har nästan alltid så kluriga, härliga, charmiga namn, inte sällan med återkoppling till fölets föräldrar. Jag ser en bild framför mig hur Margareta Wallenius, Johan Hellander och Roland Davidsson sitter framför en sprakande brasa med varsitt glas sherry i handen och
diskuterar fölnamn. Jag vill tro att det är så, och tänker fortsätta att tro det tills dess att motsatsen bevisats!

Rapport från Rondo

Årets Hästgalan har avverkats under vad det verkar ganska avslagna former på Rondo i Göteborg? Förresten, varför kallas Göteborg för "Sveriges framsida" när där finns ett fotbollslag som heter Häcken? Nåväl, i korthet konstateras:

...att Stig H Johansson gör en Mack Lobell och stänger gylfen för gott.
...att Johan Lejon prisades som uppfödare. Sanslös vändning hans liv har tagit!
...att Global Noble fick 85 procent av rösterna. Hur tänkte de övriga 15?
...att Hallsta Lotus prisades som årets Peter Harrysson.
...att Viola Silas blev årets sto? Glömdes Tamla Celeber bort? Märkligt!
...att Kolgjini tripplade mycket välförtjänt. Vilken man, vilken familj!

...att en av världens framgångsrikaste tränare av sulkyhästar, Jimmy Takter, fick SHK:s Pris.
...att Årets Komet snarast är att betrakta som Årets Tomtebloss. Tunt.
...att Jessica Almenäs är vida överlägsen kollegan Åsa Elmroth. Och snyggare!
...att det var rörande att se Jim Frick. Men varför inga stående ovationer?
...att rätt häst blev Årets Häst: Iceland!

Travsportens gräsrötter ryter till!

Läste en intressant uppmaning på Facebook som jag anser är värd att spridas även utanför denna sfär. Notera att jag inte står bakom själva skrivelsen, jag återger den endast i sin helhet:

"

Öppet brev till ATG

På nytt finns skäl att ifrågasätta hur ATG hanterar sina utgifter. ATG har stämt Unibet på skadestånd för databasintrång. ATG:s ombud har hittills begärt 8,8 miljoner kronor i arvode bara för sitt arbete vid tingsrätten. Unibets ombud har begärt 1,9 miljoner kronor. Målet har inte kommit längre än till första instans så vi kan räkna med avsevärt högre kostnader innan det här är färdigt. ATG måste helt enkelt ha beslutat att ge advokater totalt fria tyglar och att kostnaden inte har någon betydelse.

Vi vill gärna att ATG besvarar följande frågor:

1. Har beslut om processen och dess handläggning tagits i tidigare STC:s styrelse?
2. Har beslut om processen och dess handläggning tagits i ATG: styrelse eller är det ett rent tjänstemannabeslut?
3. Eftersom processkostnaden betalas av sporten och dess aktiva (vi tilldelas alltid det som finns kvar efter spelvinster, skatt och ATG:s kostnader), förutsätter vi att eventuell framgång i målet helt kommer de aktiva tillgodo. Blir det så?

Oavsett vad man tycker om frågan målet handlar om, Unibets sätt att utnyttja ATG:s startlistor, måste var och en kunna förvänta sig att ATG inte är vårdslösa i sitt sätt att driva frågan. ATG har accepterat egna ombudskostnader som hade kunnat räcka till t ex 133 lopp med 25 000 kr i förstapris eller 39 lopp med 100 000 kr i förstapris utan snålskala. Det är inget annat än vårdslöst. Visst kostar det att anlita dessa skickliga advokater och visst är detta ett komplicerat mål som säkert har krävt ett stort arbete. Men man kan inte acceptera att använda 8,8 mkr av sportens medel för att ta målet genom första instans. Unibets kostnader är mindre än en fjärdedel av travets kostnader. Man kan inte annat än undra vilka instruktioner ATG har lämnat sitt ombud.    

Den som förlorar målet skall som huvudregel betala motpartens kostnader. Om tingsrätten bedömer att ersättningen inte är skälig kan ATG komma att få betala en del av sina ombudskostnader även om man vinner målet. Förlorar ATG målet blir det svensk travsport som får betala även Unibets ombudskostnader. ATG har redan förlorat sin begäran om interimistiskt beslut i målet i både tingsrätt och hovrätt. Slutlig dom från tingsrätten väntas i målet från Stockholms tingsrätt den 28 januari kl 13.30. Domen kommer att kunna överklagas av parterna. Vi föreslår att om ATG vinner målet borde skadeståndet öronmärkas till prispengar eftersom det är pengar som borde ha använts till prispengar som har använts till att betala advokaterna.

Den här skrivelsen har Trav-Ronden valt att inte publicera. Om det beror på att frågan inte är av intresse för travsportens aktiva eller om det kan finnas andra skäl kan var och en fundera på.


Lund och Stockholm den 10 januari 2011


Annette Johansson             Margareta Uggla                 Lars Uggla"

Ron Pierce - dåre eller geni?

Den 54-årige amerikanske toppkusken Ron Pierce lär vara en mycket annorlunda man. Till exempel så ägnar han sig åt jakt. Inget konstigt med det kanske, men Pierce använder inte gevär utan armborst! Armborstjakt är för övrigt en passion han delar med sin snart lagvigda flickvän Therese Olsson, tjejen som skötte hambovinnaren Scarlet Knight. Eget flygplan har han också, men det lär han ha råd med, han har tom år 2010 kört in 168 miljoner dollar, nästan 1,2 miljarder svenska kronor!

På travbanan gör han lite som han tycker också, till exempel har han och John Campbell någon sorts uppgörelse snart sagt varje tävlingsdag. Den stridsyxan tycks vara uppgrävd för alltid? Men det allra mest anmärkningsvärda kommer i youtubeklippet nedan.  Fräckt, korkat, humoristiskt eller rent av respektlöst? Själv kan jag inte sluta att skratta! Notera att det som sker i klippet inte händer i något dussinlopp, utan i skiljeheatet av ett av världens största lopp, Kentucky Futurity Filly 2006. Motståndaren som får se sig förnedrad är Queen Serene och Trond Smedshammer. Pierce tvingades senare att offentligen be om ursäkt för sitt tilltag...

Klicka här--->Klicka här för youtubeklippet. Kommentera gärna, vad tycker du?

Bloggen kliver in i tusenklubben

Idag har Wire-to-Wire nått en liten milstolpe. Bloggen har nämligen passerat 1.000 besökare, något jag är glad, stolt och tacksam över.
Jag ska ärligt erkänna att jag var lite tveksam till om det skulle finnas intresse för en travrelaterad blogg utan spelet som bas. Lyckligtvis verkar jag haft fel, det är tydligen väldigt många som liksom jag fascineras av världens bredaste sport.

Jag är fortfarande färsk som bloggare/skribent, och lär mig hela tiden. Och med nästan ett halvt sekel i ryggen som traventusiast så finns det ett stort nätverk och många härliga och märkliga episoder att återberätta. Lägg därtill att travsporten snart varvar upp för ytterligare en storloppssäsong, så ska nog bloggen med er hjälp hålla sig flytande ett tag till.


Tack allesammans!

Håll utkik, fredag morgon kommer en riktig humörhöjare i bloggen!

Nämn inte märra!

Följande episod utspelade sig i slutet av 80-talet.
I ett stall nära en stallbacke, men lika nära en järnväg.

Två hästägare hade just anlänt till stallet efter att ha sett sina två ögonstenar gå förberedande snabbjobb. Den ena säger med stolthet i rösten om sin häst:
- Hon är allt bra grann, märra?
- Jo. Men hon är halt.
- Va säger du? Hon är inte halt!
- Jo, hon är halt.
- Det är hon inte alls!
- Jo.
- Du må säga att min fru är ful och att mina barn är dumma.
Men påstår du att märra är halt, då blir jag förbannad!

Anna Forssell har vinnarskalle

Jag läser på Kari Lähdekorpis hemsida, Travnet, att Axevallatränaren Anna Forssell ska etablera sig på Jim Fricks Östunabergs Gård.

Foto: axevalla.se

Denne Forssell är sannerligen en mycket driftig kvinna. Hon har satsat hårt och målmedvetet, till stor del med egna pengar, på ett unghästkoncept som hon tror benhårt på. Och belöningen har inte låtit vänta på sig. Många fina unghästar har hon tidigare fostrat, och den riktiga fullträffen kom i fjolårets upplaga av Svensk Uppfödningslöpning med Global Noble.

Bloggförfattaren har träffat Forssell några gånger och hon ger ett ganska blygt och tillbakadraget intryck. Men blygsam är det sista hon är, av denna satsning att döma? Wire-to-Wire älskar människor, särskilt inom travet, som törs ta ett steg framåt och satsa fullt ut. Att våga är att vinna. Och jag är övertygad om att hon kommer att lyckas.

Finslipa Rixallsvenskan - släpp fram ungdomarna

Rixallsvenskan har ju blivit en formidabel och välkommen succé. Folk som tidigare aldrig ens tänkt tanken att bli hästägare stoltserar gärna med en andel i det lokala Rixstallet. Mannen bakom projektet, Gert Fylking, ska vara mycket stolt över sitt skötebarn och travsporten ska vara tacksam över hans kreativitet. Men som alltid kan bra bli bättre!

Gitano. Många glada blev ledsna fast de gjorde ett jättekap.

Jag anser att det borde finnas en regel som säger att den absolut färskaste tränaren i varje region ska vara tränare till den lokala rixhästen. Detta skulle ge den nybakade travtränaren välbehövlig uppmärksamhet i media, häst i träning, och nya hästägare. Precis vad en nyetablerad företagare behöver, en chans till rivstart!

Att låta etablerade tränare som tex Thomas Uhrberg träna en rixhäst anser jag vara helt förkastligt. Uhrberg och de flesta av hans rixtränande kollegor har redan en stor och fast etablerad kundkrets, och ett ansikte ut mot media och travpubliken. Visst, även de etablerade namnen vill ha häst i träning och synas i media, men de har långt ifrån samma behov av detta som en ny tränare.

Så här har Rixallsvenskan möjlighet att förutom att sprida hästägandet på fler händer, även sprida hästarna till fler, och ge de unga chansen. Ta den.

Lägg ut mellantiderna i rutan

Jag, och många med mig, har svårt att uppfatta vad som sägs i tv-programmen, inte minst från travsändningarna. Därför anser jag att det är ett rimligt krav att de ansvariga (Kanal75?) ser till att de som distribuerar bilder från loppen lägger ut mellantiderna, dvs första 500, första 1000 osv, i nederkant av rutan, både i tv och på ATG Live.

Man räknar med att det finns ca 1.2 miljoner människor i Sverige med nedsatt hörsel. Då både folkmängden och livslängden ökar så bör rimligen antalet hörselskadade också öka? Och vad gäller travsändningarna så kan det vara svårt även för fullt hörande att uppfatta vad som sägs av kommentatorerna.

Så vad säger ni ansvariga? Detta måste väl vara en enkelt åtgärdad service till oss som är med och pumpar in pengar i spelmaskineriet? Om viljan finns...

O'Learys på travbanan?

Det har väl knappast gått någon obemärkt förbi att travets publikområden avfolkas och att medelåldern på travbesökaren skjuter i höjden? Undantagen är de stora evenemangen, tex Elitloppet, som fortfarande lockar de stora massorna och de relativt unga besökarna. Och visst är det svårt att skapa någon rock'n'roll-känsla över ett mörkgrått novembertrav, men jag är övertygad om att det går att göra trivsammare travkvällar.

Dagens ungdomar, låt oss säga upp till ca 40 år, vill inte sitta uppradade på stela träbänkar i en steril jättehall som påminner om en flyghangar. Dessa utrymmen behövs inte heller i samma omfattning längre, möjligen när det vankas stortrav och dåligt väder.

Förslag: Gör om publikplatserna/läktarna till loungeområden.
Gör olika stora platser med soffgrupper och bord, med trådlöst internet och eluttag för laptops. Små tv-skärmar vid borden. Gör det mysigt och hemtrevligt. Några tv-skärmar som visar annan sport samtidigt, tex hockey eller fotboll. Tänk sportbar.

Örebrotravets Najo Bar är en bra förebild, fast det bör vara i större omfattning och med banutsikt. Ett annat exempel är O'Learys i Örebro, den trivsammaste restaurangmiljö jag känner till.
Om travpubliken trivdes lika väl, eller bättre, i denna hembonade miljö så skulle de kanske välja att umgås på travet?

En kompis berättade en sann anekdot efter att ha träffat en gammal bekant på travbanan i somras och följande replikskifte utspelades:
-Tänk, när vi började att springa på trav för 20 år sedan, då var vi yngst här!
-Det är vi fortfarande...

Rätt att tävla på Lervalla?

Dagens rikstoto avgjorde på ett väldigt sörjigt Jägersro. Efter tre lopp så sammanstrålade tränare, kuskar, banmästaren och banveterinären för att rådgöra. Och man beslutade att köra V75 som planerat, dock med extra tid för preparering mellan loppen.

Foto: JÖRGEN TUFVESSON/ALN

Om det var rätt att köra? Ja, eftersom ovannämnda expertis bedömde att det var säkert nog för alla två och fyrbenta deltagare att tävla så var det givetvis ett korrekt beslut. Vem kan bedöma den saken bättre än de som befinner sig på plats, i hetluften?

Iceland - given som Årets Häst

På fredag, den 14 januari, så är det dags för den tv-sända Årets Häst-galan. Denna gång står kampen om titeln för år 2010 mellan två hingstar och två ston: Iceland, Torvald Palema, Viola Silas och Tamla Celeber.

I mina ögon är det inte ens ett val. Iceland kom som en runner-up till Elitloppet, trots en urstark femåringssäsong, och städade av världseliten som fanns på plats för dagen. Bland andra Torvald Palema. Det finns de som hävdar att enbart en elitloppsseger inte är tillräckligt för denna titel, men då vill jag påminna om en viss Going Kronos. Kolgjinis blänkare blev 2006 års Årets Häst, detta efter att ha vunnit långa E3 på Färjestad. Det största lopp som han faktiskt vann under sin korta karriär. Han var fantastiskt talangfull och karismatisk, men sanningen är att han rensade inte precis rent i storloppen...

Torvald Palema tog sin största skalp i Forus Open på goda 1.10.9, och var vinstrikaste svenskfödda häst, det är dock inte tillräckligt för titeln. Tamla Celeber gjorde rent hus i treåringsloppen för ston, och är något alldeles extra. Men eftersom det är svårt för unghäststjärnor att bli riktigt uppmärksammade av den breda allmänheten i Sverige så blir hon bortglömd.
 Viola Silas då? Kämpar som en retad tigrinna i loppen, men har inte någon påtaglig utstrålning. Jag tror personligen inte att hon kommer att kunna ta steget in i den högsta eliten, och är tämligen säker på att hon gör sin sista tävlingssäsong som femåring 2011. Sedan väntar mammarollen.

Men allt kan hända i omröstningar av denna sort. Minns Järvsöfaks som roffade åt sig titeln 2003, 2004 samt 2005. Detta i konkurrens med bland andra elitloppsvinnarna From Above (2003) och Gidde Palema (2004).

Det är sånt som kan hända när man låter småtjejer ha tillgång till telefoner...

Häftiga Happy Valley

Jag kan väldigt lite om galopp, men skulle vilja lära mig mera. Dels för att jag är väldigt fascinerad av hästkapplöpningar, men även för att galoppen är så väldigt mycket större än sulkysporten internationellt. Det är nog bara i Norden som förhållandet är det omvända? Jag har faktiskt aldrig besökt en galoppbana i Sverige, däremot i Tyskland, USA och i Hong Kong!

Happy Valley Racecourse är någonting som en Hong Kongbesökare absolut inte får missa. (Hong Kong är överhuvudtaget värt ett besök, en fantastisk stad) Oavsett om man är intresserad av hästsport eller ej så är det ett stort folknöje och skådespel. Happy Valley ligger väldigt centralt beläget på Hong Kong Island och är enkelt att ta sig till (MTR: Causeway Bay).
En vanlig tävlingsdag är där runt 25.000 besökare, och jag lovar, de är inte tysta. För många asiater är detta med spel något väldigt viktigt och allvarligt, och de är försöker att lyfta fram sina spelobjekt över upploppet med stor frenesi. Galoppbanan i dess nuvarande skepnad slog upp sina portar år 1995.
Det finns inga permanentstallar på Happy Valley, utan hästar skeppas in från andra håll, mestadels från Hong Kongs andra galoppbana, Sha-Tin., belägen på fastlandssidan. Det var för övrigt på Sha-Tin som ryttartävlingarna avhölls under OS 2008.

Anläggningen Happy Valley är helt enorm, med generösa inom och utomhusytor, trots att Hong Kong är litet, trångt och överbefolkat. Man har tagit tillvara på innerplanen, och där finns det planer för bla fotboll, tennis, rugby och basket. Det går en tunnel under galoppbanan som leder in till dessa ytor.

Efter tävlingarna startade en öronbedövande visselorkan, utan att jag kunde uppfatta varför. Var därför tvungen att fråga en man i närheten om orsaken, och han berättade: - Folk är besvikna för att det nu är en hel vecka till nästa tävlingsdag...

Funktionärerna - travets vardagshjältar

Ni ser dem ibland, men för det mesta är de osynliga. Ändå finns de där, men får oftast bara rubriker när något gått snett, när någon klantat till det. Travfunktionärerna. Alltid sanna hästentusiaster som mot en blygsam penning står där i ur och skur, i regn och blåst, och för all del, ibland även i solsken. Travet skulle stanna om dessa vardagshjältar beslutade sig för att unisont gå hem och lägga sig på sofflocket istället för att fara till travbanan.
Kamratskapen i funktionärskåren är en nog så viktig anledning till att många håller på trots blygsamma ersättningar och elaka förhållanden.

Förutom att de har hästintresset gemensamt, så har de även gemensamt att de allra flesta har vanliga heltidsjobb att sköta. Det allt mer utbredda lunchtävlandet ställer stora krav på välvilliga funktionärer, men framför allt välvilligt inställda arbetsgivare. Hur många kan verkligen lämna arbetsplatsen, bara så där? (Jag kan det inte). ATG/ST verkar ta för givet att man ska ställa upp och olja spelmaskineriet när helst det passar dem?

Till sin "hjälp" har de ett reglemente luddigare än sockervadd, hårdnackat ingrodda traditioner samt oförstående travsportsbevakare. Tex stenåldersföreteelsen voltstart, och möjlighet till dynamiska tolkningar av diskningssituationer gör det till ett svårt jobb. En fördel som travets domare dock har gentemot tex en fotbollsdomare är att man kan titta på repriser innan man offentligör det preliminära resultatet.

Varför skapar inte travsporten funktionärspooler? Om man hade en grupp huvudfunktionärer bestående av måldomaren, bandomaren, huvudstartern och ekipagekontrollanten, som ansvarade för ett geografiskt område med 4-5 banor, så skulle man kunna ställa högre krav på dessa. Dessa ambulerande funktionärer skulle komma utvilade till jobbet, det skulle bli enhetliga bedömningar (åtminstone inom varje område) och de skulle kunna utbildas mer frekvent för att kunna åstadkomma allt mer likartade bedömningar över hela landet? Kompetensnivån skulle höjas markant, och detta skulle i sig betyda större krav på de aktiva. Spel på hästar har för länge sedan sprängt tiomiljardersvallen, men funktionärsbesättningen har inte hängt med.

Avslutningsvis. En kul anekdot från funktionärslivet: Startpersonalen sitter och fikar i sitt lilla krypin, när speakern annonserar att det är en minut till start.
- Nu måste vi skynda oss, hojtar någon.
- Varför det? De kan ju inte börja utan oss...

"Martina & Kjell - det låter som skräll!"



 Axevalla, beläget mellan Skara och Skövde, är värd för dagens V65. Detta är verkligen en sommarbana, men den höga ambitionsnivån gör den väl värd att besöka året runt. Axevalla är för mig camping, Bosse Näslund, Sven Berggren och morgontidiga duschar på stallbacken. Och Stochampionatet förstås. Jag undrar om inte jag och mina kamrater var först med att införa lite "hejaklackskultur" i samband med Stochampionatet? 1984, det året Pay The Bill vann, så hängde vi nämligen upp en banderoll med texten: "Martina & Kjell - det låter som skräll!", för att visa vårt stöd för Martina Yankee och Kjell Svensson. Dock räckte denna åtgärd inte ens till pengar...

Foto:vastsverige.com

Stochampionatshelgen har ett benhårt grepp om den svenska travpubliken, som evenemang betraktat tvåa efter Elitloppshelgen. Men mig har de tappat! Anledningen till detta stavas bekvämlighet. Jag har med ålderns rätt blivit allt bekvämare, och för att trivas på evenemang som trav, rockkonserter och liknande så kräver jag numer komfortabelt boende med omedelbar närhet till privat dusch. Och kommunikationer.
Jag är övertygad om att om Axevalla  kan fixa till bättre boende, tex stugor med egen dusch och toa, och förbättrade direktkommunikationer till Skara och Skövde så skulle de kunna attrahera flera i min bekväma sits. Dessa stugor skulle de kunna upplåta övrig tid också. Hur svårt kan det vara?

ÖrebroTravet - min hemmabana

ÖrebroTravet är saxbana i afton. Detta är verkligen mammas gata för mig. När folk hävdar att de är födda in i travsporten så kan jag nog slå dem på fingrarna och säga att jag är född på den! ÖrebroTravet är verkligen ett bitterljuvt samtalsämne för min del.

Man är inte sena, med all rätt, att påpeka banans centrala läge i Skandinavien. Men dess centrala läge är även något som dränerar de lokala travtränarna på hästar och på förtjänstmöjligheter. När man hävdar att det är "så nära" till ÖrebroTravet så säger man ju samtidigt att ÖrebroTravet "inte är så långt bort." Med andra ord, det går fort att ta sig dit.

När man ser nomineringarna till ÖrebroTravets gala för år 2010, så blir man väl inte imponerad. Snarare beklämd. Men med tanke på banans "utsatta" läge så kan åtminstone några av tränarna få klart godkänt. Ur körsvenssynvinkel så har man ju definitivt ett triumfkort i Calle Lindblom, landets kanske mest underskattade kusk?



Stallbacksmiljön där hästägarna vistas på tävlingsdagarna landet runt är oftast en sorglig historia: Du har häst till start. Du tar på dig fina byxor, en snygg skjorta och kanske en kavaj. Du tar med dig familjen på trav. Även de uppklädda för stunden. Du kommer till stallet och är hänvisad till en skitig, dammig miljö som långt ifrån återspeglar de summor du investerat i ditt hästägande! Trivsamt?
Alternativen? Om inte varje travtränare kan skaffa en miljö där de kan umgås med hästägarna och dera gäster, så kunde kanske travsällskapen hjälpa till med en lounge för hästägare på stallbacken? Eller kanske kan några tränare gå ihop om en gemensam lokal? Nätverkandet är viktigt, och något hästägarna gärna betalar för!

Preparé - är det okej att jag fuskar?

Fyra veckor kvar till vinterns stora begivenhet, Prix d'Amerique!
Jag är långt ifrån en entusiast av fransk travsport. Möjligen är jag påverkad av alla skuttburkar jag sett genom åren? Kanske är jag allergisk mot den regel om diskvalifikation för orent trav som Sverige avskaffade för snart 40 år sedan? Men vad jag verkligen vet, men aldrig någonsin kommer att förstå, är den allmänt utbredda acceptansen av fenomenet preparé!

Bild:  loutsider.blogg.org

Jag har full förståelse för att man inte kan bränna krutet i hästarna varenda gång de startar. Jag har full förståelse för att man måste välja sina tillfällen. Men jag anser att är ett ekipage anmäld till start så måste man försöka att vinna! Allt annat strider mot travsportens grundläggande filosofi. Trots allt heter det travtävlingar?  Detta är en stor fara för travsportens trovärdighet. Hur ska allmänheten reagera? Hur ska de kunna lita på att ekipagen gör sitt bästa?
Utan allmänhetens förtroende tävlar vi snart om ett halvt kilo kaffe igen, precis som vi gjorde på Brunnsvikens tid...

Meadowlands framtid viktigare än vi anar

God Fortsättning!

Knappt har det gamla året svalnat innan det är dags att blicka fram mot årets begivenheter inom sulkysporten. Det är dock svårt att helt koppla av och se fram mot storloppssäsongen i och med det nedläggningshot som hänger över The Meadowlands, i New Jersey, USA.

The Meadowlands är navet i världens travsport. Där avgörs de viktigaste och största loppen, där tävlar de bästa hästarna, framtidens avelsmaterial. Runt omkring The Big M tränar några av världens bästa tränare sina hästar med siktet inställt mot bland annat Hambletonian Stakes. I New Jersey, och dess grannstater New York och Pennsylvania, finns några av de bästa uppfödarna, och därmed de framgångsrikaste avelshingstarna och fölstona. Vad som är än viktigare är att runt den East Rutherfordbaserade ovalen flockas de riktigt tunga investerarna. Kvinnorna och männen med de riktiga tjocka plånböckerna, som investerar i hästarna som sedan du och jag kan köpa in oss i. Alternativt betäcka med eller köpa en avkomma till. Finns de investerarna verkligen på de mindre orterna?

Vad kommer att hända med tränarna, träningscamperna, uppfödarna och alla andra som är delaktiga i sulkysporten om de tvingas att tävla om mindre prispengar på mindre och kortare banor? Avelsmaterialet är nu anpassat efter milebanor, det är inget man kan ändra över en natt till halvmilebanor?
Var ska i så fall Hambletonian avgöras? Vad jag förstår så finns det inskrivet att det ska avgöras på banor längre än tusen meter, och då kommer inte många i åtanke?

Låt oss hoppas på det bästa, att The Meadowlands kan räddas. För vad som än sker där, så sprider det sig som ringar på vattnet till resten av travvärlden. Vare sig vi vill det eller inte...