onsdagen den 7:e september 2011

Brott lönar sig i trav-Sverige

Travreglementet och travfunktionärerna är åter på tapeten efter att Ulf Ohlsson i helgens travderby spelat rysk roulette med konkurrenternas hälsa. Ohlsson körde från invändig position rakt ut på Örjan Kihlström vars Tamla Celeber var nära att gå omkull. För detta blev straffet 16.000:- i böter och tre dagars avstängning, för Ulf. Jag, och många med mig, ropade på diskvalifikation, medans måldomarnämnden och andra hävdade att det svenska reglementet inte ger utrymme till diskvalifikation i ett fall som detta.

Going Kronos har inget med texten att göra.
Foto:Lars Jakobsson/Kanal75

Att reglementet är svagt utformat är ingen nyhet, och allra mest uppmärksammat har det blivit när utländska gäster utnyttjat vår naiva gästfrihet och skaffat sig stora fördelar i loppen till en billig penning. Brott lönar sig helt enkelt. Micke Nybrink är inne på att det behövs proffsdomare i sin tisdagskrönika,  och jag har i tidigare blogginlägg varit inne på att travsporten måste skaffa sig funktionärspooler för att möta kraven från allmänheten.  Det inlägget kan du läsa här. Heltidsanställda tävlingsfunktionärer, åtminstone huvudfunktionärerna till vilka måldomaren, bandomaren, ekipagekontrollanten samt huvudstartern räknas, är inget orimligt krav. Tvärtom, det är en nödvändighet.

När man tillsätter proffsdomare så bör man samtidigt se till att göra en översyn av reglementet. Hur bör det se ut? Hur hittar vi rimliga bestraffningsnivåer? Kanske bör vi införa nya metoder, som till exempel möjlighet att flytta ned ekipage i resultatlistan? Ekipage som vunnit fördel av ett reglementsbrott, men inte så grovt att diskvalifikation föreligger, blir av med den plats de anses ha fuskat sig till, och de som hållit sig till reglementet flyttar således upp i resultatlistan. Fördelen med att införa den möjligheten är att ett beslut inte behöver vara så "svart eller vitt", som att diskvalificera ett ekipage för en förseelse. Här skulle exempelvis den alltmer utbredda halsvpårskörningen kunna stävjas.

Man bör även titta på den italienska modellen, där den förfördelades ägare får de pengar som syndaren åläggs att betala i böter. Jag säger inte att det ska vara så, bara att man bör se över den möjligheten, om det är något för oss i Sverige. Jag är däremot helt för att man ska kunna flytta ner ekipage i prislistan, det behövs med tanke på det lite veliga nordiska kynnet där man hellre friar än fäller. Reglementet behöver helt enkelt moderniseras och anpassas efter dagens förutsättningar. Halvspårskörning var inget problem på Inventors tid, men det är det idag, för att ta ett konkret exempel.

¤ ¤ ¤

Ulf Ohlsson spelar fia-med-knuff.
Foto:wiretowire.se

Ulf Ohlssons körning i Svensk Travderby har blivit uppmärksammad förutom det faktum att han körde över en konkurrent. En av delägarna i Ta Rygg HB (Ägare till Ulfs körning Amaru Boko) blev så förbannad och besviken över att hästen kördes så passivt att han skällde ut Uffe samt fattade beslut på egen hand att flytta hästen enligt Trav365. De andra delägarna fick rycka in och lugna sin kollega, och intyga för hästens skötare Jennifer Nilsson att hon skulle få ha hästen kvar ett tag till.

Visst kan man tycka att det var korkat gjort av delägaren, men samtidigt ganska uppfriskande med någon som visar känslor! De hästägare som lyckas att ta sig till derbyfinal får oftast bara den chansen som ägare, och att då aldrig ens få chansen att få sin livsdröm om derbyseger uppfylld kan nog kännas väldigt frustrerande. Att sitta fast med en häst som på förhand har minst lika stor chans som mågon annan att vinna. Att misstänka att den egna hästen är ett bricka i ett spel, eller en pusselbit i ett finskt pussel om man så vill. Det är klart att man har rätt att bli besviken och rent av känna misstänksamhet efter ett sådant lopp. För travtränare Timo Nurmos så var det tidernas bästa helg, men för Ta Rygg HB så var det nog tidernas största besvikelse...

Vad tycker du? Kommentera!