De flesta som läser detta är liksom jag en del av världens häftigaste sport, travsporten. Vi borde bubbla av glädje och tindra med ögonen när vi pratar om den, när vi berättar för andra som ännu inte bitits av travbacillen hur fantastiskt travet är. Men tyvärr så verkar många runt våra travbanor, inte bara här i Närke, inte förstå att det uppgivna gestikulerandet skickar märkliga signaler till de som vi är beroende av: hästägarna, publiken, uppfödarna osv.
ÖrebroTravets sportchef Claes Broberg var inne på det i sin blogg: (110805)
"Varför är det då så många inom sporten som är negativa och klagar och
gnäller över allt och alla. Sådant motverkar såklart möjligheterna att värva nya
intressenter till sporten. Jag menar om vi inom sporten inte tycker att det är
bra/roligt hur ska vi då få nya att tycka det? Det vore ju bättre om vi alla
tillsammans är lite positivare, åtminstone utåt, det skulle ju kunna bidra i
kampen för fler hästägare, aktiva mm."
Även Daniel Olsson var inne på samma tema i sin V75-krönika i Travronden: " Jo, jag tycker att många i vår bransch, en del av nöjesbranschen, är för negativa och lägger energi på att just gnälla. Vad ger det för intryck åt nya intressenter? Nya hästägare? Inte är det inbjudande direkt - de blir snarare skrämda. "
Anders Lindqvist berättar i sin blogg på atg.se en intressant historia:
"Tycker tyvärr att allt för många travtränare är som en försäljare av lyxiga segelbåtar jag hörde talas om.
När den säljaren träffade sina kunder påtalade han för sina kunder hur dyrt och jobbigt det var att ha segelbåt och hur sällan det verkligen var bra väder för segling. Den försäljaren fick ett bra rykte om sig att vara ärlig men han fick naturligtvis göra konkurs.
Det är rent ekonomiskt inte försvarbart att äga en massa hästar, men även att bara äga en liten del i en häst kan ibland ge känslostormar som inte kan mätas i pengar.
Vilken hobby man än har brukar hobbys kosta pengar - med den skillnaden att om du har en travhäst så kan du om du har tur ha en hobby som du kan bli rik på.
Ingenstans i världen kan alla de som sjunger eller spelar något instrument ha det som sitt levebröd och det får vi bara acceptera att alla kan inte leva på sina travhästar likaväl som alla blir inte fotbollsproffs."
Sådan är verkligheten för de flesta av oss. Livet är inte en räkmacka som någon annan breder åt oss. Tillvaron blir vad man gör den till, åtminstone för oss som är relativt friska. Det duger inte att gå och tänka på vad man inte har, tänk på vad du har istället! Wiretowire är priviligierad nog att arbeta för ett företag som är världsledande inom sitt område, och det är oerhört fascinerande att möta den attityd som finns inom företaget: Vad vill kunderna ha? Det ska vi fixa! Jag har även jobbat för en av världens framgångrikaste travtränare, som dock var färsk som tränare på den tiden. Med hästar i stallet som var mer eller mindre gratis i auktionsringen sa han en gång att: - Jag bryr mig inte om vad de kostar. Jag är bara intresserad av hur mycket de kan tjäna...
Har du bestämt dig för att det går åt helvete, ja då kommer det garanterat att gå åt helvete också...
