fredagen den 31:e december 2010

Year In Review

I natt händer det! Det magiska klockslaget då omogna tvååringar blir startklara treåringar, som genom ett magiskt trollslag. I alla fall om man får tro alla de som krampaktigt kämpar emot tvååringsstarter för travhästar...

Det mesta har väl redan skrivit och sagts om travåret som passerat. Många fantastiska hästar, och människor, har glatt oss under året. Iceland gled in i Elitloppet på ett bananskal, och brisade sedan hem finalen i ensamt majestät. Trots en beskedlig tolvöppning första halvvarvet.



Sulkyartisten Johnny Takter (bilden) har ju återkommit till livet i allmänhet och travsporten i synnerhet på ett starkt vis, efter några jobbiga år. Segern i korta E3 med Deuxieme Picsous gladde mig även ur en annan synvinkel. Vad många inte tycks känna till är att Deuxieme Picsous tränare, Johan Lejon, även han har återvänt till livet efter att ha stått öga mot öga med vår skapare för 20-talet år sedan. Detta efter att ha blivit illa sparkad i huvudet av en häst.
Årets tråkighet är utan tvekan Jim Fricks hemska olycka. En av svensk travsports sanna gentlemän tvingas att lägga pisken i bakluckan och ge upp karriären. Få kan eller kunde köra häst som Frick. Jag förstår fortfarande inte hur han lyckades hålla Kimbee San i trav tillräckligt länge för att kunna vinna Svenskt TravOaks 1999...

I övrigt kan man sammanfatta det svenska travåret 2010 med två ord: Lutfi Kolgjini.

torsdagen den 30:e december 2010

Travsporten saknar en dimension

I nordamerika kan man följa hästarnas kamp mot klockan. Givetvis är det en fördel, eller kanske en förutsättning, att man där använder sig av den faktiska tiden, inte omräknad till kilometertid. Som i Europa. I nordamerika kan publiken följa kampen mot klockan på stora teletimers samtidigt som kampen hästarna emellan utspelar sig.  Ett sus sprider sig i publikleden när man anar ett rekord vara i annalkande.

Jag är i och för sig ingen elektronikexpert, men jag kan tycka att detta borde vara lätt att fixa även i Sverige? Att i realtid, åtminstone nästan, få tiden översatt till kilometertid?

Tänk vilken extra dimension detta skulle ge under tex Elitloppshelgen! Tänk dig 30.000 åskådare som känner vittringen av ett världsrekord när man varvat på 1.09 och tempot är fortsatt högt uppskruvat in i sista kurvan. Då vill jag följa den kittlande kampen när den är som intensivast. Inte vänta en kvart på att måldomarnämnden ska kika i sina översättningstabeller...